Dagarna går, snart är Alva tre år. I helgen har solen lyst och Alva har varit ute i friskluften mest hela tiden. I skrivandets stund är Alva hos farmor och farfar och hjälper till där det behövs. Egentillverkad gräsklippare, farmors egenodlade vindruvor och skeppet i den närliggande parken. Mycket att stå i.
Alva trivs mer och mer på dagis. Det är inga protester på morgonen, ibland klär hon till och med på sig ytterkläderna självmant. När man hämtar Alva möts man ofta av en glad hoppetossa som inte alls vill gå hem. "Snälla, kan vi stanna en liten stund på dagis?". Barnen börjar komma ifrån riv- och puttåldern och man behöver inte längre besiktiga Alva när man hämtar henne. Klädbytarkrävande olyckor börjar bli sällsynta. Däremot ska fortfarande gosedjuren följa med till dagis. Musse, Mimmi, Långben och det senaste tillskottet i samlingen: "Det där gossedjuret med stora ögon". När man kommer hem från dagis tillåter Alva att man lagar mat i lugn och ro, så länge hon också får vara med. När Alva äter säger hon ibland: "gott!" och tackar självmant för maten!? Påpekar för pappa att han också måste tacka för maten. Det händer att Alva säger till på kvällen att hon är trött och vill sova!? Vid ett par tillfällen har hon setts gå upp för trappan till övervåningen själv. Alva somnar inom 20 minuter i mammas eller pappas famn, lyssnandes på Alfons Åberg. Sen sover hon hela natten, om hon inte är eller är på väg att bli förkyld. På morgonen när hon vaknar väljer hon själv kläder, klär på sig själv och säger "Kolla, det är fint väder ute!", "vilken slags frukost ska vi äta?".
Va? Vad hände med trotsåldern? Är det över nu?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar