Podde och kålsalle

Varje eftermiddag när Alva hämtas från dagis har hon något nytt att berätta. Igår berättade hon om "Mommitollet". Antar att hon syftar på Mumintrollet. Och så färgen "röd". Frågar man sen på dagis har de mycket riktigt haft färgen "röd" som tema och läst Mumintrollet. De berättade också att Alva varit i skogen idag. Något som Alva bestämt dementerar. Hon dementerar också de flesta påhoppen om att hon skulle ha ätit någon slags mat på dagis. Vet inte varför hon vill mörka detta. Frågar man Alva vad hon gjort på dagis, svarar hon bara "ja, höger".

Annat nytt är att hon numer lämnar Långben i korgen på dagis istället för att gå omkring med honom hela dagarna. Inte heller behöver hon napp.

På bilden: Alva äter "podde och "kålsalle". Blodpudding med vitkålssallad. Gott!

Plural

"Mamma hämta många skeda". Alva introducerade idag plural i sitt tal.

Och så sjöng hon: "Bä bä sita lamm ha di ull, nej nej käja ban, ja ha säcke full."

Sen hittade hon en ficklampa som behövde byta batteri, och därefter trodde hon att den hette "batteri". Så hon gick omkring och skrek: "Batteriiii funka batteriii Alva laga batteriii trasi funka." Hon skrek så högt så att mamma fick be henne vara tyst. "Okke" svarade hon då. Nytt ord. Okej.

På morgonen vid påklädningen utbrast hon: "Sina gula byxor!". Men byxorna var varken fina eller gula. Inte så noga.

Lugg

Äntligen var det dags att klippa Alvas lugg. En milstolpe för alla mödrar. Det tillhör barndomen att ha en hackigt klippt lugg. Så, varför är alla barns luggar så fult klippta? Gåtan är löst. Barnet sitter inte still. Och för att inte riskera att sticka ut ögonen med saxen så måste man klippa fort och ganska oprecist.

Hopp

I brist på bildbevis kommer här en gammal bild på Alva från förra sommaren. Bevis på vad? Jo, att Alva kan hoppa jämfota. Att hoppa jämfota är en av förmågorna som listas och premieras i "Det gula kortet" från barnavårdscentralen. Nu kan vi alltså bocka i även den rutan.

Att hoppa jämfota är, förutom en svårbemästrad kunskap enligt bvc, en mycket rolig företeelse enligt Alva som numera studsar mest hela dagarna. Söt är hon, och tossig. Men det är ju inga nyheter.

Bä bä vita lamm

Alva försöker sjunga bä bä vita lamm... ordet "kära" är extra svårt. (Ja det är bäcksvart, men så är det också way past her bed time.)

Rädslor

Det finns så mycket att vara rädd för här i världen. Alva har lyckats pricka in två av de allra farligaste fenomenen; harar och människor iklädda nalledräkter. Idag fick Alva panik och kunde inte snabbt nog styra bort sin kundvagnsbil från detta monster som delade ut små nallar ur en korg på ICA.

Och så harar. Troligen har det sitt ursprung i sången "I ett hus vid skogens slut" där haren skuttar fram så fort och knackar på någons port och säger "hjälp ack hjälp ack hjälp du mig". Alva har missförstått det hela och tror att haren är boven som man ska fly ifrån. Dessutom har Alva hört många historier om hur Mira jagar harar om kvällarna.

Det är inte lätt att vara liten...

Napplisor i skogen

Eddie, Poppy och Alva efter en tur till skogen i Lida.

Eddie tyckte att Lida värdshus hade bra käk. Poppy tyckte att nappen var ett säkrare kort.

Bara en vanlig morgon

Följande samtal ägde rum i morse:

Alvas mamma: Bä bä vita lamm...
Alva: Nej mamma! Suta!
mamma: Har du någon ull...
Alva: Nej! Suta! Mamma suta sunga!
mamma: Men, tänk om mamma blir ledsen om hon inte får sjunga?
Alva lägger huvudet i mammas knä
Alva: Sååt (förlåt)
mamma: Vill du ha ett äpple?
Alva: Jaa, tack min mamma. Tack min Alvas mamma.
Alva får ett äpple
Alva: Tack min mamma. Mycket tack min Alvas mamma.
mamma: Det var så lite så
Alva: Så lite så
mamma: Bä bä vita lamm...
Alva: Nej! Mamma suta!
mamma: Men, varför får jag inte sjunga?
Alva: Snat mamma snat.
mamma: Får jag sjunga snart?
Alva: Nej min mamma nej!! Fonen Mia!
mamma: Miras telefon?
Alva: Mia koppis fonen!
mamma: Ringer Miras kompis i telefonen?
Alva: Miiia!! Foooon! Koppis fooon!
mamma: Vem är Miras kompis?
Alva: Aaa, koppis fooon.
Alva håller luren mot Miras öra
Alva: Dadadadadadaaaa Mia!
mamma: Men Alva, du får inte skrika i Miras öra så där. Då får hon ont i örat.
Alva lägger huvudet på Miras mage
Alva: Såååt Mia
mamma: Skulle du äta ditt äpple?
Alva: Snat min mamma. Tack min mamma äppe. Nej sunga. Busa ja.
mamma: Busar du?
Alva: Nej mamma, pinde kype gollet.
mamma: Kryper det en spindel på golvet?
Alva: Dagis kype pinde. Alva nej pinde!!
mamma: Är du rädd för spindlar? Spindeln är snäll.
Alva: Täna mamma täna.
mamma: Ska jag träna? Vad ska jag träna?
Alva: Aaa fingo mök.
mamma: Du vill ha flingor och mjölk?
Alva: Tack min Alvas mamma.

Inskolad

Nu kan man nog säga att Alva är inskolad. De senaste två dagarna har hon inte gråtit vid lämnandet och varit glad hela dagarna. Äntligen! Det är roligt att höra vad pedagogerna har att berätta om Alvas upptåg under dagarna. Tydligen är hon väldigt pratsam av sig och håller långa monologer för sig själv i vilorummet. Idag sa hon: "Jag vill ha ännu mer". Det måste ju räknas som en femordare! Och så ett sammansatt ord: studsboll. När hon tycker att någon gör fel så spänner hon ögonen, fäller upp pekfingret, rynkar ögonbrynen och säger dovt: Nej! Och så har det dykt upp ett litet genitiv-"s". Mammas, pappas, Alvas. Ja, det går framåt helt enkelt!

Äppelkind

En fin höstdag hemma hos farmor och farfar! Farbror lagade god mat och Alva skördade alla äpplen. Och kontrollsmakade de flesta av de nyskördade äpplena. Bara så där lite grann - en tugga här och en tugga där. För att säkerställa att alla äpplen var godkända liksom.

Hårfin

Håret tar tid på sig att växa. Ingen brådska tycker hårsäckarna. Liiite fortare tycker Alvas mamma. Men om man trixar lite så kan man få tag i en hårtest och sätta fast en klämma. Helt plötsligt ser hon så stor ut!

Mycke tack

Gulligheter:

"Mycke tack" (När hon tar emot något)
"Pute" (Pluto)

Alva beställer sånger:

"Lamme" (Bä bä vita lamm)
"Akta dig" (Lilla snigel)
"Hare" (I ett hus vid skogens slut)

Alva Pigg

En ganska bra dag på dagis. Hysteriskt ledsen på morgonen men det hade gått över och sen hade hon varit glad och busig som vanligt. Vid hämtningsdags var Alva fullt upptagen med att springa runt och hunsa 4-åringarna på gården. Alva är en naturlig flockledare som Cesar Milan skulle ha sagt. Apropå att busa så har Alva börjat ljuga. Om man ställer en fråga, exempelvis huruvida hon ätit äpple eller ej på dagis, händer det ibland att hon svarar nekande, följt av "busa" vilket betyder att hon skojar/luras. Vilken humorist!

Gott och blandat

Alva äter capricciosa och vitkålssallad på den lokala uteserveringen. Och är i sjunde himlen i leksaksaffären...

Gamla fynd från minneskortet: Alva äter chokladmousse på IKEA och gungar i försommarsolskenet...

Mardrömmar

De senaste veckorna har Alva drömt en hel del mardrömmar. Hon vaknar en gång i timmen och kastar sig omkring och gnäller: mamma jobba, mamma jobba! Alva lider tydligen mer än man tror av separationsångest. Att jobba, det är det alla vuxna gör när de är försvunna.

Trots det gick det jättebra på dagis, senast hon var där. Hon hade varit sig själv och busat med personalen "Pala, Anna, Vonni" (Paula, Anna, Yvonne)

Den dansande blomman

En extremt irriterande melodi spelar den. Men Alva gillar den och bjuder upp Musse och Mimmi på dans.